Carl, officer och jordbrukare

Carl var kadett vid Karlberg 1843, utexaminerades 1849, blev underlöjtnant samma år och löjtnant 1855, kapten 1865, major 1872 och överstelöjtnant 1882. 1886 erhöll han avsked men kvarstod i reserven till 1894. Hela sin officerstid tillhörde han Kalmar regemente, som hade sin övningsplats vid Hultsfred.



Carl Key


Vid sidan av sin officersgärning utbildade han sig till jordbrukare och skötte först fädernegården Johannisberg, arrenderade därefter Aspa gård på Asbyudde i Ydre för att sedan flytta till Byestad.

1864 gifte sig Carl med Hedvig Rääf i Småland. Hon var dotter till Leonard Fredrik Rääf, "Ydredrotten". Om hennes barn- och ungdomstid har Malin Mattsson skrivit i "I Ydre på 1800-talet". Hedvig var en djupt religiös människa och kämpade troget, trots sin klena hälsa - hon var vid ett par tillfällen "hopplöst" sjuk - vid sin makes sida under den för Smålands jordbrukare så svåra tiden på 1870-talet.




Aspa gård på Asby udde




Byestad omkring 1875, på gårdsplanen Henric, Leonard och Kerstin.


Sonen Viggo skriver: "Han var en livfull energisk man, som i sin krafts dagar genomdrev för östra Härad viktiga frågor. Han tog de första stegen att tillverka havregryn i stor skala. Hemslöjden hade i honom ett verksamt stöd och Korsberga slöjdskola var länge den förnämsta i landet. Han genomdrev andelsmejeriet Hellsinge, insåg separatorns betydelse, sålde smör till England - allt medan han ej svek sin tjänst utan städse ökade sitt anseende som knekt och kamrat. Han understödde ekonomiskt sin syster Elise".

En diger brevsamling från Carl till den yngre brodern Axel finns bevarad. De tidigaste breven vittnar om en glad och förhoppningsfull man med sinnet fyllt av glädje och tacksamhet. I ett brev från 10 juli 1853 berättar han för Axel om ett trevligt ressällskap mellan Stockholm och Ultuna. "Min resa hit från Stockholm var ganska rolig, ty ombord funnos en familj från Göteborg, nemligen Grosshandlare Arfvidssons och deribland tvenne glada Flickor med hvilka jag efter sju sorger och åtta bekymmer blef bekant och hvilken bekantskap slutade så att jag fick i uppdrag skaffa dem kungsliljor, då jag såsom en äkta Gentleman fant mig föranledd att anskaffa tvenne utmärkt vackra blomster Bouqeter, hvilka jag dagen derpå till dem öfverlämnade, samt följde dem till Flottsund, men hvad har jag nu för allt detta, ty troligen får jag aldrig se dem mera, doch råder jag dig att uppsöka dem på ett eller annat sätt vid din ankomst till Götheborg ty de skola vara utmärkt rika och ganska toujoura."

Vid fortsatta studier av brevsamlingen finner man att Carl blev en mycket hårt prövad man. Hans hustru Hedvig var mycket klen och ofta sjuk, han hade stora ekonomiska bekymmer med såväl sterbhuset från Johannisberg, som Malcolm och Elises Åbonäs samt sitt eget och Hedvigs Byestad som tydligen från början till slut var ett misslyckat köp. Själv var han ingalunda frisk och pinades av svårmod och allvarliga funderingar på att emigrera eller helt ge upp. Två av barnen, det första och det sista dog i unga år och den lovande unga officeren Henric dog i sockersjuka efter svåra plågor.

Hedvig Rääf



George von Heijne Christina von Heijne

Hedvig Rääfs morfar och mormor


Carl och Hedvig bodde kvar på Byestad till 22/4 1883 då huvudbyggnaden och den södra flygeln brann ned till grunden. Familjen flyttade då till Danielssons på Hökatorp och bodde senare på det till Byestad hörande ladugårdshemmanet Gunnatorp några kilometer öster om Byestad. Senare flyttade familjen till Växjö och därefter till Stockholm, där de hyrde en lägenhet på Östermalmsgatan. Byestad utarrenderades efter branden till Malmsten och såldes vid Carls död 1904 till riksdagsman Danielsson i Farstorp. Under år 1904 skötte häradshövding V Moll Carls och efter hans död sterbhusets affärer. Av redovisningen framgår bl a att köpeskillingen för Byestad slutgiltigt erlades 30 oktober med 40.336:62. Den 28 juli hade som handpenning erlagts 10.000. Malmstens arrende erlades halvårsvis med 1.400 kronor. Redan från och med 26 september 1898 skötte Moll såsom förmyndare Carls affärer.



Hedvig Key med Henric



Carl och Hedvig fick sex barn varav två döttrar dog under första levnadsåret. Sonen Henric blev underlöjtnant vid Kalmar regemente 7 november 1890 men fick lön först 1893. Han genomgick krigshögskolan med goda vitsord, men dog i sockersjuka 23/3 1895. Stockholms Dagblad skrev om honom "--hans rika begåvning och goda, vinnande väsen, de stora förhoppningar som den unge mannens närmaste anhöriga och vänner hyst angående hans fortsatta militära bana hade nu grusats genom hans alltför tidiga bortgång ur livet".

Leonard Key



Sonen Leonard föddes på Byestad 5 september 1869, blev kadettaspirant vid sjökrigshögskolan 1884 och följande år ordinarie elev. 1892 utnämndes han till underlöjtnant vid flottan där han specialiserade sig på minvapen och 1895 utnämndes till löjtnant och placerades vid flottans fasta minförsvar. då kustartilleriet uppsattes överfördes han till detta nya vapen och tjänstgjorde till 1908 i Karlskrona. Samma år befordrades han till major och flyttades till Vaxholm där han 1908-1913 tjänstgjorde som fortbefälhavare, chef för underofficrsskolan och 1913-1919 som chef för Första bataljonen. I början av år 1919 förordnades han till kommendant i Hemsö fästning och befordrades till överstelöjtnant i marinen. Han anlitades i ett flertal utredningar rörande rikets fasta försvar, kustartilleriets minväsende och andra marinfrågor. Från 1902 var han ledamot i Kungl örlogsmannasällskapet.

Leonard gifte sig 1895 med Märta Scharp, dotter till grosshandlaren i tredje generationen Wilhelm Henric Scharp, Stockholm. Märta dog i lungsot 1909 varför Leonard levde sina sista tio år som änkling. Då hans syster Kerstin och hans två söner Henry och Lennart gästade honom i Härnösand för att fira jul avled han i en magsjukdom på annandagen 26 december 1920.

Dottern Kerstin skall jag ägna ett särskilt kapitel.

Byestad bestod omkring 1850 av ett mantal säteri jämte ladugården Gunnatorp ett mantal och frälsehemmanet Applaholm samt en mjöl- och en sågkvarn. Första kända ägaren var ryttmästaren Jan Andersson 1634, därefter löjtnanten Per Ulfsax och befallningsmannen Johan Larsson. Sedermera kom hela godset till släkten Enhörning, Lars Enhörning som dog 1687, hans son Lennart död 1701 och dennes son Per död 1730. 1726 såldes gården till ryttmästare Adam Stålhammar. Det tillföll därefter hans måg kapten Magnus Wilhelm Netterwood efter vilkens död det ärvdes av hans dotter, gift med fältkamreraren Anders Cederblad. Hon ägde och bebodde gården sedermera som änka med sina barn intill 1828. 1845 ägdes gården av sonen löjtnanten F W Cederblad. År 1864 sålde hans änka Abela Cederblad Byestads frälsesäteri, ett mantal med Tranebo såg och kvarn samt torp och övriga tillhörigheter till "Kammarjunkaren, Riddaren af Kongl Nordstjerne orden, Philosophie Magistern, Wälborne Herr Leonard Fredrik Rääf, för 49 tusen riksdaler riksmynt med rätt att tillträda gården 14. mars."

Samma köpebrev överläts omgående av kammarjunkaren till "min myndiga kära dotter, välborna Fröken Hedvig Rääf, att af henne i sitt namn lagfaras till full äganderätt af säteriet Byestad med underlydande såsom valuta för hennes framtida fäderne - och redan fallna möderne arf..." Utdrag ur Leonard Fr Rääf testamente.

Av köpepenningen betalades kontant och i reverser omkring 19 tusen kronor. 6 tusen kronor kvarstod räntefritt i gäld för ett undantag som överenskommits vid köpet och 23 tusen utgjordes av inteckningar. Köpekontraktet och tablå över inteckningar och likvider finns bland Mac Keys handlingar.



Byestad, norra flygel under ombyggnad 1965




Utsikt från Byestad gård




4:e september 1992 står en annons i SvD att "Byestad säteri, skogsgård i Småland är till salu".


Sedan 1963 ägs gården av direktör Flygt. Han har igångsatt omfattande restaureringsarbeten av den enda kvarvarande flygeln på Byestad gård.

Carl, Hedvig, Henric, Leonard, Märta och Kerstin ligger alla begravda på Stockholms norra kyrkogård. De vid späd ålder avlidna döttrarna begravdes på Österkorsberga kyrkogård.

Johan Key vid Keyska graven 1991 Keyska graven



Av bouppteckningen 29 mars 1900 efter Hedvig framgår beträffande Byestad: "Öfver egendomen Byestad 1 mantal säteri jemte såg och qvarn Österkorsberga socken, östra härad af Jönköpings län, hvilken egendom den aflidna förvärfat före äktenskapet jemte derstädes befintliga inventarier är särskild bouppteckning förrättad utvisande en behållning af - - 31.246:57".

I samma bouppteckning upptas under "Afgående poster och skuld" beträffande Carl och Axel Keys fädernegård Johannisberg. "Vidare anmärkes, att slutliqvid icke skett vid försäljning af enklingen och hans broder Professor Axel Key gemensamt tillhöriga fasta egendomen Johannisberg, men att, med anledning af vissa dervid förekommande tvistiga och ovissa förhållanden, det icke kan bestämmas huruvida tillgång eller brist vid slutuppgörelsen kommer att uppstå. I alla händelser torde den eventuella tillgången eller bristen icke belöpa sig till öfver några hundra kronor." Det är oklart hur affärerna med Johannisberg slutgiltigt avvecklades. Värdet beräknades dock 1887, då Elise Key-Åberg löstes från sin andel, till omkring 100 tusen kronor. Kontant fick Carl och Axel omkring 37 tusen vid försäljningen 1898, men varför detta inte kunde upptas i bouppteckningen 29 mars 1900 är icke klarlagt.

Bouppteckningen den 21 juli 1904 efter Carl Key upptog inventarier till ett värde av omkring 3.000 kronor, aktier i AB Gustafsbergs fabriksintressenter till 37.000 samt fordringar till 20.000, bl a på sparkassa och på sterbhusdelägarna. Skulderna uppgick till omkring 12.000 och barnens innestående mödernearv utgjorde tillsammans 24.000 kronor.

Den 1 november 1904 försåldes Byestad till riksdagsmannen C A Danielsson i Farstorp. Köpeskillingen utgjorde då 75.100 för själva fastigheten och 5.900 för inventarier. I handpenning hade köparen tidigare erlagt 10.000. Köparen inlöste ett lån på 10.000 samt övertog inteckningar för 20.000. Kontant erhöll säljarna, dvs Carl Keys sterbhus 40.000.

Arvsskifte förrättades 2 november mellan Leonard, Kerstin och Viggo. Boets totala tillgångar uppgavs, sedan fastigheten 1 mantal säteri Byestad med inventarier och en del lösegendom försålts, vara 97.400 kronor, varav kontant omkring 40.000. Från de totala tillgångarna avdrogs 3.000 till Kerstin för kompensation av vad brödernas militära utbildning kostat i jämförelse med hennes utbildning till slöjdlärarinna. En livstidsränta avdelades till trotjänarinnan Sofia Johansson. Återstoden, omkring 90.000 skulle jämnt fördelas mellan de tre barnen. Viggo fick därvid en aktie i AB Gustafsbergs fabriksintressenter, kontant 8.000 samt en mindre fordran hos f d arrendatorn på Byestad, inspektor Malmsten. Återstoden av arvet kvitterades med sterbhusets fordran på medel han redan kontant fått ut av sitt mödernearv.

Linneförrådet var välförsett och mycket noggrannt redovisat av Hedvig år från år. En förteckning från 29 april 1890 inleds med orden "Lofva Herren min själ och förgät icke hvad godt Han har gjort dig". - Vid arvsskiftet räckte dukarna till för att ge Kerstin, Leonard och Viggo vardera fyra eller fem rejäla damastdukar och ett par tre dussin servetter.

Viggo fick av inventarierna bl a den silverbål som inköpts av kammarjunkaren och om vilken berättas i det följande.

En fullständig förteckning över fördelningen av lösöret finns i Mac Keys handlingar. Sammanställningen av lösöret visar ingalunda något överflöd. 1883 hade ju hemmet brunnit ned och några möjligheter att samla tillhopa nytt lösöre hade i deras situation icke yppat sig. Snarare var väl den ekonomiska situationen mycket tilltrasslad. Johannisberg hade icke kunnat avvecklas med någon vinst och arrendet för Byestad var väl icke så mycket att, utöver officerspensionen, leva på och bekosta ungdomarnas uppfostran med.



Trakten kring Byestad