Några traditionsföremål mm

Angående lån av nedanstående brudkrona, brosch och bröllopsbok:
Kontakta Magnus Key eller Susan Key som fn har tillgång till det bankfack där de förvaras.


Dopfunten



Dopfunten vid Magnus Keys dop 1944

Arvskiftet efter Viggo Key tilldelades den stora silverbålen de fyra sönerna Mac, Johan, Georg och Ivar för att sedan testamenteras till, ärvas eller inlösas av ättlingar till Viggo Key. Denna silverbål har följande historia, delvis hämtad ur Malin Mattsons bok "I Ydre på 1800-talet". Hon skriver:

"Forsnäs med sina många rum och stora sal, av gamle kammarjunkaren ornerad i blått med vita pilastrar och med ekbjälkar i taket, lämpar sig utmärkt för fester och har traditioner därvidlag. Vem har icke hört om gamle kammarjunkarens nyårsbaler på Forsnäs? De voro omtalade vida omkring i orten. 'Då kom det folk från alla håll och kanter' berättar hans son Lennart. 'Det kom löjtnanter från både Linköping, Eksjö och Vimmerby och familjer långväga ifrån med.

Då var det inget knussel. Då fick mor köpa hem kaffe och socker utan prut. Till nyårskalaset togs fram Vackra Stora Silverbålen, som far skaffat. Far köpte i regel någon silverpjäs som invigdes vid var fest. Silverstånkan och silverfatet med de upphöjda blommorna, den blå och vita servisen med de många hundra flata tallrikarna, som stod på rader i handkammaren, allt blev framtaget.'----"

Om en sådan nyårsbal då löjtnanterna Engström och Key uppvaktade Kerstin och Hedvig har tidigare berättats.

Silverbålen är tillverkad av guldsmed Möllerborg i Stockholm år 1835. När den kom i kammarjunkarens ägo är icke fastställt, ej heller om den i det Rääfska hemmet på Forsnäs använts vid dop av den stora barnaskaran. Att den använts till att blanda nyårsbålen i är säkert.

Vid redogörelsen för Leonard Fredriks testamenten och tilläggen till dessa läser man, som tidigare angivits:

"Till min k. måg och dotter Hedvig, som genom det mot hennes syskon större och redan utbekomna arf icke kunna erhålla vidare fädernearf .... skänker jag dock såsom ett minne af min tillgifvenhet en förgylld silfverskål 245 112 lod. samt 24 st porcelainstallrikar med målning af svenskaklädedrägter..."

Bålen följde Hedvig och Carl till Byestad 1864 och har sedan dess använts som dopfunt för denna gren av den Keyska släkten. Den skall nu fortsätta att vandra i släkten och utlånas vid behov.

Bålen har två gånger undgått att fördärvas genom eldsvåda. Första gången på Byestad år 1883 och andra gången då brukspatron Spånbergs hem i Norrahammar brann ner nyårsnatten 1927-1928. Sannolikt var den väl vid båda tillfällena deponerad i bankvalv.

Det är icke fastslaget att Henric (1867), Leonard (1869), Kerstin (1871) och Viggo (1875) är döpta i den eller deras strax efter födseln döda två systrar.

Anna-Lisa (1906), Stina (1908), Mac (1909), Ulla (1911), Johan (1915), Georg (1918) och Ivar (1920) är med säkerhet döpta i den liksom alla deras barn och många barnbarn.

Gustav Lindberg (1957), Stinas första barnbarn, är den förste i tredje generationen som döpts i dopfunten. När Ullas äldste pojke Michael Tolstoy döptes, döptes samtidigt dennes kusin AnnCharlotte Ceder och efterhand lär väl den gamla bålen från Forsnäs komma till allt flitigare användning som dopfunt. På senare år har den använts såväl i Skövde, Prästorp som i Umeå (Södervik), Luleå och Lund.

Dopfunten kan lånas vid dop av ättlingar till Viggo Key.


Brudkronan



Brudkronan

Kerstin Key var i sin krafts dagar en skicklig konsthantverkare. Ett flertal konstföremål i brorsbarnens hem bär numera vittne härom.

Under sina sista år strävade hon efter att på olika sätt knyta släktbanden fastare. Som sitt gesällprov i konsthantverk gjorde hon en brosch i guld och pärlor. Till sin 80-årsdag lät hon silversmeden Rey Urban förfärdiga en brudkrona där denna brosch var infattad. Brudkronan överlämnades sedan på 80årsdagen till släkten och har använts vid brorsbarnens bröllop.

Till brudkronan hör en "bröllopsbok" i vilken anteckningar och fotografier från bröllopet skall införas. Pärmen till denna bok är snidad i trä av Kerstin Key.

I bröllopsboken kan man t ex läsa:

"1952 26/10 då den milda höstsolen belyste bokskogarnas flammande färgprakt stod Margret Keys och Olof Hård af Segerstads bröllop på Bjersjöholms slott i Skåne. Vigseln ägde rum i sockenkyrkan i Bjeresjö och förrättades av församlingens komminister Artur Svensson. Bruden bar som den första i släkten den krona, som Kerstin Key låtit förfärdiga. Kyrkomarskalkar voro osv. Så följer en redogörelse för bröllopets och bröllopsfestens förlopp. Till skildringen är fogad en släkttavla. Släkterna Hård af Segerstad och Key har tidigare föreningsband genom Carl Fredrik Hammarberg, Nils Rosenqvist till Akershult och från 1500-talet genom Lars Hård till Segerstad.

Kronan och bröllopsboken vandrar vidare.



Dopklänningen




Dopklänningen vid Wilhelms dop 1953

Till dopet av Vivas och Viggos första barn . , Anna-Lisa, skaffades en dopklänning, som sedan - liksom dopfunten - använts vid dopet av de flesta efterföljande ättlingar av denna släktgren. Man kan förvåna sig att den fortfarande hänger ihop, men bestämmelserna för dess tvättande och strykande är stränga. Klänningen förvaras av den som senast begagnat den vid dop.